En bättre jazzdag i Pori Jazz på mången god dag gladde jazzvännerna på torsdagen. Man får ju gå tillbaka till 1982, då den sista riktiga jazzfestivalen i Björneborg med god jazz alla dagar med storband och mindre grupper underhöll publiken.
Men trivsamt i år också då överraskningen Teddy´s Westcoasters inledde på huvudscenen.
Tiomannagruppen med sex blåsare och komp spelade omväxlande musik, välarrangerat med fina solister som Jukka Perko och Jukka Eskola.
Jimmy Luncefords berömda 30-tals bands storsuccé “For dancers only” rymdes med i programmet. Varför inte ta med gamla succéer från olika årtionden i programuppläggen för olika grupper? Man kan ju arrangera och spela dem efter eget tycke, men det betyder en del för publik, som varit med länge.

En promenad till Lokkilava, gamla Kirjurinluotos område, var en lämplig fortsättning på jazzdagen. En finländsk jazzveteran, Juhani Aaltonen, och hans kvartett stod för underhållningen. Han är fortfarande i god form, spänstigt och lätt rörde han sig och spelade som i fornstora dagar på sin tenorsax och flöjt. Soundet var det minsann inte fel på och smakfullt improviserade han på sina teman. Kanske gick hans vibrato på tenorsaxen ibland till överdrift, men det är bara småsaker i sammanhanget.
Nästa mästare har inte heller sackat av, fastän åldern tilltar. Precis som i fornstora dagar fick hans kontrabas vara med om en ganska omild behandling. Stanley Clarke har snarare blivit ännu mera teknisk, ännu mera sökande efter vad man kan briljera med – men hela tiden med djup musikalitet inbakad. Gör efter den som kan! Men svårt blir det – han är en basens Art Tatum. Medmusikerna var mycket påpassliga och stödde effektivt Clarkes bravader.

Den tredje gruppen avslutade jazzen på Lokkilava. Wayne Shorter och hans kvartett väntade många på. Den 82-årige legendaren kunde fortfarande imponera på sin publik, men han var lite trögstartad som en gammal grönlundarkultändare modell 30-tal från Kaskö.
Efter ett par inledande ganska svaga nummer gick han i gång och man kände igen honom från förr. Ju längre det led, dess bättre blev soundet i tenorsaxen och sopransaxen. Publiken levde med i uppsvinget och hade gärna hört ett extranummer. Men medmusikanterna hade hela tiden roligt och Shorters en aning buttra min, tinade upp till några breda leenden mot slutet. Wayne Shorter kan ännu!
Tillbaka till huvudscenen och dagens verklighet kom man under senkvällen. En påkostad ljus-och ljudshow, dansare och hela dagsunderhållningen presenterades i form av Kylie Minogue, 47 år ung. Hon var det centrala på scenen hela tiden och ett extra plus får hon för sin jazzlåt mot slutet.
Men lite mindre glitter skulle inte skada.
Det var stora omändringar i Pori Jazz detta år. Staket överallt, stängda ingångar, väskgranskning för att undvika medhavd alkohol, allt bra för den allmänna trivseln, men det räckte längre att komma in. Regnmolnen höll sig söder om Björneborg – endast en mindre skur kom. Lyckad festivaltorsdag, men den slutade väl sent – 00.15.
Teddy’s Westcoasters, Juhani Aaltonen Quartet, Stanley Clarke Band, Wayne Shorter Quartet, Kylie Minogue
Pori Jazz päälava och Lokkilava torsdag 16 juli 2015